mexico

Closed off from love
I didn't need the pain
Once or twice was enough
And it was all in vain
Time starts to pass
Before you know that you're frozen

I usually don't care but i'm in too deep
ringht now.. right here.
I almost saved you and myself but it doesn't count

and i know babies that it's for me.
but i'm sorry

Trying hard not to hear
But they talk so loud
Their piercing sounds fill my ears
Try to fill me with doubt
Yet I know that the goal
Is to keep me from falling


you cut me open.

---

...casi, ludenben, Madde & Linn

Dalarna is the shit. no way!!!!!
lösningen på allt.
underbara underbara människor.
kan inte sluta sakna guldregnsgången dock, men med tanke på alla... tankar. så är det jävligt skönt att vara så långt borta. utom räckhåll att bli skadad. jag mår bra.
"I wanna stay like this forever...." osv. ja ni kan den säkert.

jag klandrar mig själv hela tiden. jag utser mig själv till någon slags dålig människa fastän jag innerst inne vet att jag inte har gjort något fel alls. inte den här gången. men det är väl antingen eller antar jag. när jag är "den där" så är väl den andra alltid "jag just nu" i guess. som sagt. det kanske är mitt fel ändå, man får tillbaka vad man förtjänar, och jag har inte kännt så här sen kim så det är väl på tiden nu antar jag.
hehe... korkat av mig att hoppas på något, även om jag uppfattat fel signaler och omedvetet omvandlat saker till någonting jag velat.. korkat. jag ÄR korkad. glad att jag äntligen har insett det nu (igen).

men även jag på mitt mest romantiska humör har fixat att hålla mig i skinnet.
klarat av att inte vrida mig av smärta. hehe.
dramatisk är jag också, men det vet väl alla redan.

men seriöst. vore det inte för linns dagliga samtal och omvård så hade jag lipat 24-7.
hon är verkligen en klippa.

---

kan inte alla mina bekymmer och känslor bara försvinna... och förbli borta när jag kommer hem också.
tack det vore fint!

jag är slut

Och så hittade jag en bild som lina klistrat in någonstans på nätet.
Det är ett kärt och galet minne som hänger ihop med denna uråldriga bilden från carlssons garage.
Mycket skoj, mycket ovetandes och mycket "i don't care" to the world.
jag vet inte vilket som jag skulle föredra i dagens läge. Att jag inte kan hålla mig till mina egna principer vet väl alla om vid det här laget. det är liksom svårt när man kämpar mot alla odds. mot tusen olika saker, samtidigt.
Liksom.
Jag längtar efter ett break, och då syftar jag på ett break från mig själv. jag åker till borlänge på måndag. det ska bli så bra. skönt att slippa mig och härligt att mötas av gamla barndomsminnen och skratt. kanske också förnyelse.
Hoppas.
Jag är ju så dum ibland, jag suger, jag vet om det.
Jag tycker så synd om mig själv men ändå inte.. jag tvingar mig själv att ta mig i kragen.
"Alicia! nu tar du dig i kragen." brukar jag säga till mig själv. och oftast hjälper det. det hanldar om att bestämma sig och sen stå fast vid det... jag kan ju inte säga att jag har lyckats särskildt bra med det hittils men jag jobbar på det iaf.
jag tror nog för övrigt att det ska bli mitt nya motto och i framtiden ska jag säga till mig själv på skarpen
"Alicia! bestäm dig." å så ska jag stå fast vid det. jag tror på det, därför kommer det funka.

jaja.
längtar till spelningen på söndag. People from pascal. ja, i mitt hjärta. jag ska så avreagera mig själv. och vilket sätt kan vara bättre än att få skrika av sig på scen?
mmm, det är väl någonting mystiskt över det där.


som sagt. tiita på bilden bara. gör det!



tipp tapp tipp tapp tippetippetipp tapp......

som om jag inte har mått dåligt nog idag får jag en jävla gitarr rakt i huvet! alldeles nyss, en tung en!
AAAAAAAH! jag går fan sönder.

And i'm gonna miss you like a child misses their blanket....
It's time to be a big girl now.